Tor Aalberg rider så ofta så mycket. Här är han på cykeltur i Orkanger i Trondheim. Foto: Pivat.

– Att delta i träningsklasser och samtal med amputerade är extra givande när jag träffar dem igen i aktivitet med en ny protes.

Av Marte Nordahl

Tor Aalberg från Trondheim har arbetat som jämställd i tio år. Han representerar Møre og Romsdal och Trøndelag. Tor kom till Momentum efter att han var inblandad i en arbetsolycka 2007.

– Jag upptäckte tidningen Livsglede på rehabiliteringscentret Betania och blev väldigt intresserad av kamratarbete. På den tiden fanns ingen kamratkontakt i Mellannorge. Jag tänkte direkt att jag skulle bidra med kamratarbete när jag kom på fötter igen.

Allvarlig arbetsolycka

På olycksdagen arbetade Tor som formsnickare. En stor lerklump föll från en gravsluttning och rakt mot honom, vilket fick honom att landa på ryggen. På hösten vreds foten runt medan högerfoten satt fast i leran.

Thor lades i konstgjord koma i tio dagar medan sjukvårdspersonal försökte reparera hans ben. Till slut var hans allmäntillstånd så dåligt att de fick amputera hans högra ben längst upp på låret.

– När jag vaknade igen upptäckte jag att det ena benet saknades. Jag minns bara fragment av ambulansfolket som kom. Allt annat i minnet är borta, säger han.

På cykeltur på Dovrefjell. Våga Aalberg älskar en stugresa då och då. Här är han på Elgseterhytta för att åka längdskidor och koppla av. Privata bilder.

Väldigt aktiv

Tor använder idag Genium X3-protesen som fungerar utmärkt för de flesta aktiviteter både inomhus och utomhus.

– Protesen har en fantastisk knäled som gör att jag känner mig trygg när jag går i trappor och utför aktiviteter som vanligt. Jag går också promenader med mina två hundar varje dag oavsett väder. Dubbade skor gör det möjligt att gå utomhus på vintern. Dessutom tränar jag styrka och spinning inomhus. För utomhuscykling använder jag min egen anpassade cykelprotes, med öppen knäled och nedre ärm.

En sportig likasinnad person

Momentum har för närvarande fasta avtal med Selli rehabilitering i Klæbu, första torsdagen i månaden och i övrigt vid behov.

– Jag deltar även i träningspass med nya amputerade, samt utomhusaktiviteter. Under lektionerna samarbetar vi bra med sjukgymnaster och ledning. Vi kommer även förbi vid behov på S:t Olavs sjukhus och sjukhuset i Levanger. Här har de ett bra samarbete med två ortopedverkstäder i Mellannorge. Avtalet innebär att man tar emot samtal när användare behöver en chatt.

– Vi har ännu inte träffat några permanenta överenskommelser med sjukhusen. Jag respekterar att en del av patienterna inte vill ha ett besök innan själva amputationen. Ändå hoppas jag att vi får fasta avtal på sikt, säger han.

Stor entusiasm och glädje

– Under träningspassen visar jag användarna vad de kan åstadkomma om de tillför extra goodwill. Målet är att få alla nya amputerade på fötter igen. Det är riktigt häftigt att se hur de behärskar träningen. Alla visar stor entusiasm och glädje över gruppdiskussionen och träningen, säger han.

– Det händer hela tiden att jag träffar igen användare på gatan som har det bra med protesen. Att se att deras protes fungerar ger mig mycket glädje tillbaka. Jag arbetar i första hand som kamrat med att inspirera och motivera människor att ha ett aktivt liv med proteser. Att användarna själva ser att jag kommer gående med proteser verkar inspirerande och ger dem en extra skjuts. Därför vill jag prata med fler innan de utför en amputation.

Flera besök på ålderdomshem

Tor lyfter fram de 60-70 personer som amputeras i Mellannorge varje år. Tio av dem blir inte protesanvändare av olika anledningar. Dessutom skickas tio personer direkt till ett äldreboende från sjukhuset. Som ett resultat återhämtar de sig aldrig.

– På grund av covid-19 är det utmanande att få tillgång till äldreboenden och sjukhus. Trots det har rehabiliteringen gett oss tillträde då de tycker att det är nödvändigt att vi är närvarande för de nya amputerade, säger han.

Engagera släktingar

– Likaså är det värdefullt att engagera de anhöriga. I gruppdiskussioner observerar vi att väl vuxna människor inte alltid får viktig information. Därför kommer det att vara nyttigt med hjälp och vägledning från de anhöriga. Målet är att få dem att inspirera användaren att röra sig i hemmet. Även att anhöriga ska fungera som resurspersoner för amputerade.

– Vi vill arrangera ett par informationskvällar för anhöriga om vad det här handlar om.

Läs om kamraterbjudandet på Momentums hemsida.

Möt en kamrat – Momentum