Ortopederna på Rikshospitalet ser fram emot de allra första behandlingarna av osseointegration för protesanvändare.

Av Marte Nordahl.

Magne Røkkum, prefekt och professor vid institutionen för ortopedi på Rikshospitalet, ansvarar för all behandling av Villy Andresen. Magne har arbetat som ortoped på Kronprinsessan Märthas institut och Rikshospitalet sedan 1985.

– Det ska bli väldigt spännande att få vara med i det ortopediska ingreppet. Den nya behandlingsmetoden har använts i många år utomlands, framför allt i Göteborg. Först nu har vi fått tillstånd från staten att erbjuda osseointegration i Norge. Här på Rikshospitalet kommer vi att följa upp dessa patienter systematiskt för att se hur de mår, säger Magne Røkkum.

En dyr metod

Magne upplyser att de har planerat att operera de allra första patienterna först vid årsskiftet. De arbetar nu med att samla in lämpliga patienter för denna operation.

– Vi har redan börjat utvärdera några patienter, och Villy Andresen är en av dem.

Vi kommer att få assistans av våra vänner i Göteborg med de första operationerna, så vi är helt säkra på att de kommer att utföras på ett optimalt sätt, säger han.

– Än så länge finns det nog många patienter i landet som skulle kunna ha nytta av en osseointegrerad protes, men som inte fått erbjudandet. Endast ett begränsat antal patienter har fått tillstånd att utföra behandlingen i Göteborg på norska statens bekostnad. Att behandlingen är dyr är lite av anledningen till att vi nu fått tillstånd att utföra detta i Norge. Att genomföra behandlingen här i Norge blir betydligt billigare än i Sverige. Dessutom blir det mindre påfrestande för patienten.

Gammal svensk teknik

Magne lyfter fram den kompetenta forskningsmiljön i Göteborg som huvuden bakom osseointegration som metod, som upptäcktes på 80-talet.

– Jag lärde känna miljön själv medan jag doktorerade för många år sedan. Forskarna fann att om de skruvade in titan i skelettet så växte det stadigt utan att det bildades ett bindvävsmembran mellan metallen och benet, upplyser han.

Han lyfter fram den välkända metoden som kallas «Svenska tänder», som har blivit big business. Titanskruvar skruvas i och ska sitta i 3-6 månader, tills det fäster bra. Fäst sedan tänderna ovanpå skruvarna. Denna metod används även för osseointegration av proteser.

Verkar in i skelettet

– Vi börjar med en operation där vi skruvar in en bult i märgkanalen på benet i amputationsstumpen. Sedan stängs huden och mjukdelar igen. Efter ett tag sätts en ny bult in som går ut genom huden. När området är läkt och klart kopplas det till en traditionell protes. Protesen fästs sedan direkt på skelettet genom bulten som sätts in, förklarar han.

– Först efter 3-6 månader kommer bulten i benet att dra åt. Du kommer gradvis att kunna belasta benet och applicera den nya protesen med tiden. Normalt tar det ungefär ett år innan du får tillstånd att belasta benet utan begränsningar. (Under tiden kan man använda en vanlig protes), upplyser Magne.

Korta amputationsstycken

Magne framhåller att osseointegration lämpar sig bäst för patienter med korta amputationsstumpar. Med en kort stubbe kan det vara utmanande att bära en vanlig ärm.

– Metoden lämpar sig även för patienter som av andra skäl har problem med att använda traditionella proteser. Till exempel de med ärrvävnad och benägenhet till sårbildning. Vissa patienter har även utmaningar med att amputationsstumpen varierar något i storlek, så att protesen kan upplevas som för stor eller för smal. Vissa patienter klagar också över smärta och annat obehag vid användning av traditionella ärmproteser. De kan också få hjälp av sådana skelettförankrade proteser, upplyser Magne.

Lårben och överarm

– En osseointegrerad protes är väl lämpad för de med amputerade lårben och överarm. Lösningen kan även användas på ben och underarmar. För det andra finns det även en variant som rekonstruerar tummen, genom att skruva in en bult i resten av tummen. När såret har läkt monteras det på en tumprotes.

Magne utvecklar att det oftast är användare som varit med om en olycka eller utvecklat tumör som väljer en osseointegrerad protes. Lösningen kan övervägas även i andra fall. Även proteserna är inte särskilt relevanta för brukare som fått benet amputerat på grund av dålig cirkulation eller diabetes.

Enkel och flexibel typ av protes

Magne framhåller att eftersom bulten är kopplad direkt till deras skelett upplever användaren bättre kontroll och övervakning av protesen.

– Det är också mycket enklare och snabbare att knäppa på den här protesen än en traditionell hylsa. Likaså är protesen placerad helt stabilt på skelettet. Särskilt yngre amputerade kommer att tycka att den här lösningen ger många möjligheter till aktivitet, säger han.

Utmanande med infektion

– Operationen i sig är inte särskilt svår. Det är förstås ett arbete som kräver noggrannhet in i fingertopparna. Men det är inte bland de svåraste ortopediska operationerna vi utför. Både de kirurgiska och tekniska aspekterna av operationen är överkomliga.

– När vi sätter in bulten vidtar vi alla nödvändiga åtgärder för att undvika en infektion. Det är mycket sällsynt att det inträffar. Å andra sidan kan bakterier i längden krypa in mellan bulten och huden. När en metallbult sticker ut genom huden kommer det alltid att finnas en port för bakterier. Därför krävs mycket strikt hygien. Ändå utvecklar en betydande andel av patienterna infektionsepisoder. De allra flesta infektioner är ytliga och kan lösas med traditionell antibiotikabehandling. Det är sällsynt att det gör att hela protesen misslyckas. Det värsta som kan hända på det sättet är att infektionen rinner in i benet där bulten sitter fast. Detta kan vara svårt att bli av med. Som tur är är de allra flesta infektioner ytliga och det har erfarenheten visat sig vara hanterbart, upplyser han.

15-20 patienter per år

– I Sverige utför de runt 30-40 proteser med osseointegration varje år. Om de siffrorna stämmer kan man tänka sig att vi utför runt 15-20 patienter per år, upplyser han.

– Det ska bli väldigt spännande att se hur resultatet blir. Det är också bra att arbeta med något som vi tror kommer patienten till godo. De brukare vi varit i kontakt med som fått en sådan protes anpassad i Sverige, har varit mycket nöjda med operationen.

– Nu ser vi fram emot att hjälpa Villy. Han är en positiv kille, och jag har goda skäl att tro att det här kommer att gå bra. Får vi dessutom fler aktuella kandidater är vi positiva till att ta emot dem, säger han.