Tor föddes hemma på gården Skåbu, en fjällby i Gudbrandsdalen 12. april 1944. Vid arton års ålder träffade han sitt livs kärlek, Liv, som jobbade på Dalseter Høgfjellshotell. De gifte sig två år senare, 27. juni 1964, och blev föräldrar till en dotter och en son. Tor fick jobb på Krogenæs Møbelfabrikk i Skåbu strax efter att de gift sig. Han omskolade sig och arbetade sedan på två kraftstationer, först i Gausdal och sedan i Skåbu, tills han fick amputera ena benet på låret till följd av cancer. Hans många frågor, och bristen på någon som kunde svara, ledde till att han, som den socialt engagerade själ han var, startade en kommitté för amputerade i Oppland som senare blev Riksförbundet för amputerade (LFA) under NHF och han hade många befattningar. av förtroende för så väl LFA som NHF. Tor var initiativtagare och drivkraft för att starta LFA och ledde det hälsopolitiska arbetet för skydd av amputerade och deras intressen.
Tor var en utövare och lite av en Petter Smart och tog fram en prototyp av en höj- och sänkbar protes för att göra det lättare att gå i den branta terrängen där han drev sin lilla gård. Så småningom kom han med i Momentum och satt i styrelsen och som kamrat och kontaktperson på Landaasen Rehabiliteringscenter under många år. Thor brann för kamrattjänsten och ville att ingen skulle stå ensam. Det var detta starka engagemang och hans insatser under många år som ledde till att han fick Momentums Hederspris. Han var också en aktiv lokalpolitiker i Arbetarpartiet under många år och i alla sammanhang var han mån om att hjälpa andra.
Efter flera års sjukdom och dålig hälsa somnade han och eldsjälen lades ner från Skåbu kyrka 4. juni. Vi som kände Thor är djupt tacksamma för hans liv och arbete och vi lyser frid över hans minne. Våra tankar går till Liv och barnen.

Erik Axe och Nils-Odd Tønnevold