‘- We celebrate the talks and the unity in Momentum
Nils-Odd Tønnevold is proud of all that all volunteers and members of Momentum have received since the start.
Nils-Odd ser fram emot att dela med sig av aktiviteterna och det roliga på 25-årsdagenen med alla deltagare. Han hoppas få träffa så många nya och gamla medlemmar som möjligt.
Foto och text av Marte Nordahl
Nils-Odd Tønnevold är stolt över allt som alla volontärer och medlemmar i Momentum har fått sedan starten.
– På jubileet är det naturligt att ta en tillbakablick på vad vi åstadkommit. Momentums viktigaste mål är att ingen ska behöva stå ensam. Att så många amputerade och protesanvändare har slutat gå den tunga och branta backen ensamma, har förenklat livet för så många, säger han
Starkt behov
Nils-Odd var initiativtagare till att starta upp Momentum. Han såg först och främst ett stort behov av att starta en förening som arbetar för att inspirera och vägleda amputerade. Under studietiden hamnade han i en olycka som ledde till en dubbelbensamputation. Efter amputationerna hade han själv huvudet fullt av frågor som han inte fick svar på,
– Innan Momentum startade upp fanns det inga ställen att vända sig till. Amputerade och protesanvändare fick själva komma på hur de skulle börja det nya livet utan en arm eller ett ben mindre, understryker han.
– Det viktigaste är att få möjlighet att dela erfarenheter med någon som varit med om samma sak. Genom att ha en förening för oss protesanvändare har du också en gedigen trollkarl som du kan kontakta och ställa frågor. Momentum är en plats där man kan få inspiration, motivation och hjälp, tillägger han.
Nils-Odd Tønnevold, grundare av Momentum ser fram emot att fira allt föreningen åstadkommit genom enighet och värdefulla samtal som bidrar till tillväxt. Samt allt som frivilliga och medlemmar har lagt ner tid på att stärka Få fart på sin närvaro.
Stolt protesanvändare
Till vardags använder Nils-Odd en röd och grön protes som han är stolt över att visa upp. Han märker att det är många som vågar bära shorts eller kjolar i mycket större utsträckning nu än tidigare.
– I andra länder gömmer sig många och skäms över att de blivit amputerade.
Värdefulla aktivitetshelger
– Aktivitetshelgerna med Momentum är betydande. Vi har tidigare upplevt att vi för att nå de olika åldersgrupperna måste variera utbudet efter nivån på det sociala och mångfalden av aktiviteter, säger han.
– Både vinter- och sommarsportaktiviteter lockar folk. De sociala kontakter och nätverk du kopplar här är mycket viktiga. Deltagarna inspireras ofta att se att andra behärskar olika aktiviteter i en trygg miljö.
Rikare liv
Han framhåller att det först och främst är ny kunskap och information, som har motiverat och inspirerat varje enskild protesanvändare att prova nya saker och vidga horisonten. De har upplevt att det går att bemästra nya aktiviteter.
– Många jag har pratat med har sagt att även om de tappat en lem eller mer så har de fått ett rikare liv fyllt av andra perspektiv och värderingar, tillägger Nils-Odd.
– Vi arbetar kontinuerligt med att hålla liv i visionen och ordspråket i Momentum, «det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret». Din livskvalitet beror inte på hur du mår, utan hur du tar den. Att inspirera alla till en positiv inställning till livet har en enorm betydelse. Det är viktigt att leva livet fullt ut och inte gömma sig undan.
Gör kamraterbjudandet synligt
– När vi startade Momentum fanns det inga sjukhus eller rehabiliteringscenter som hade någon relation till diagnosgruppen inom amputationsrehabilitering, upplyser han.
– Vi har jobbat mycket hårt med att synliggöra kamraterbjudandet och skapa trovärdighet för att arbetet har stor betydelse. Målet är att alla amputerade protesanvändare ska erbjudas någon att prata med.
Enorm betydelse
– Jämställdhetsarbetet har haft en enorm inverkan på människor. Många inom vården upplever också att de ses i större utsträckning. Arbetet med nya amputerade har resulterat i att vårdpersonal tycker att amputerade har mycket större chans att få ett positivt och bra liv nu än tidigare. Likaså känner många ortopedingenjörer att de är mer uppskattade och uppmärksammade, säger han.
– Momentum har också inspirerat protesanvändare att gå längre. Vi har gjort dem uppmärksamma på att de kan välja den ortopedingenjör de vill ha. Dessutom kommer konkurrensen mellan ortopedingenjörer att få alla att sträcka på sig lite längre och hitta bättre lösningar.
Många får inte hjälp
– Tyvärr upplever vi fortfarande att amputerade inte får något erbjudande heller på sjukhus och vissa rehabiliteringscenter. Vår tanke är att vi ska finnas där för varandra. Ingen ska behöva stå ensam, understryker Nils-Odd.
Han understryker att om patienten erbjuds en kamrat beror i vissa fall på vem som är på jobbet. Medan vissa har sett och upplevt vad det positiva värdet av ett kamratsamtal är, menar andra att erbjudandet mest är till besvär för patienten.
Inspirerande draghjälp
– Att någon dyker upp för dig när du amputerar är jätteviktigt. Både som draghjälp i den första fasen, men också livet ut. Att se vad andra kan göra är inspirerande och väldigt effektivt. Vi har alla bra och mindre bra dagar. Det är extra bra att veta att det finns ett nätverk där man kan dela inspiration och erfarenheter. Utmaningen är att nå alla, säger han.
Proaktiv roll
– Om rehabiliteringscenter, sjukhus och verkstäder får en mer proaktiv roll i att kommunicera kamratarbetet till alla patienter kommer de att kunna hjälpa långt fler att snabbare komma på fötter igen. Vi på Momentum vill hjälpa vårdpersonal att se att arbetet är mycket användbart. De allra flesta värdesätter att få kontakt med någon som kan hjälpa till att förenkla livet och göra det mer spännande och positivt, tillägger han.
Heltäckande erbjudande
Nils-Odd och kamratkoordinator i Momentum, Mark Miller arbetar med att ta fram en minimistandard för patientförloppet för protesanvändare från A till Ö.
– I dag kan man riskera att med samma utgångspunkt antingen bli vad- eller låramputerad. I sig är det en motsägelse i termer. Ur din synvinkel måste den amputeras till motsvarande nivå. Det är viktigt att den förlopp och behandling som ges till varje individ är så adekvat som möjligt. Det ska bestå av mindre gissningar och mer evidensbaserad behandling, säger Nils-Odd.