– Ett välfungerande teamwork och en god relation med användaren optimerar lösningarna

Uppfinnigheten och produktionen på norska teknisk ortopediska NTO i Hamar är hög. I och med att verkstaden startade i Hamar 1989 har de vuxit sig stora med kliniker som täcker de flesta områden i landet.

Trond P. Schonhowd från Moelv, har arbetat som ortopedingenjör på NTO sedan 1996. Han började jobba direkt efter examen som ortopedingenjör i Glasgow.

– Huvuddelen av arbetet vi utför är armproteser. Vi gör också många olika typer av greppförbättringar för händer, för de som har nedsatt grepp eller hand, säger han.

Duktiga medarbetare

Trond lyfter fram den suveräna arbetsmiljön på NTO, med totalt 27 duktiga medarbetare fördelade på tre ortopedingenjörer. Av dessa arbetar totalt 21 tekniker/hjälpare som producerar proteser och lösningar. De har även anställt en generaldirektör samt två som jobbar inom förvaltningen. Tillsammans med två ortopedingenjörer åker Trond runt på klinikerna i hela landet.

– Det goda och dynamiska samarbetet mellan alla medarbetare, resulterar i bra lösningar inom greppförbättringar, hand- och armproteser, säger Trond.

– Vi har även ett nära samarbete med rehabiliteringscentret Innlandet i Ottestad där vi får ett antal brukare med uppföljning av arbetsterapeut och sjukgymnast och läkare. Vi arbetar med träning av brukaren, förutom mer komplicerade mätningar och preparering av proteser. Det är mycket viktigt att få allt testat innan användning.

Proteser efter olika behov

– Vi får användare med många olika typer av amputationsnivåer. Detta innebär ett antal utmaningar. Medan vissa har en partiell amputation, andra har en underarm eller axel amputation.

På NTO tillverkar de alla möjliga proteser, även de mest avancerade och elektriska. Här konstruerar de oftast greppförbättringslösningar, förutom en myoelektrisk protes – en allmän protes, som kan användas för många olika uppgifter. Protesen har olika öppningsmöjligheter och med en kraft som gör att du kan hålla försiktigt i en pappmugg eller skottkärra.

– Även om man har många alternativ med protesen så är den ändå inte tillräckligt bra för att jobba för vissa specifika uppgifter. En armamputerad behöver ofta många olika typer av proteser beroende på aktivitetsnivå. Bedömningen tas tillsammans med brukaren för optimala proteslösningar, informerar han.

Bra uppföljning

– Innan användaren använder protesen för första gången ger vi dem grundläggande utbildning och instruktion i hur man använder en protes på bästa möjliga sätt. De får även utbildning av sjukgymnast och arbetsterapeut, säger han.

– Alla ortopedingenjörer på NTO är noga med att följa upp patienterna regelbundet. Vissa kommer förbi för att justera proteser. Vi får en stadig tillströmning av nya användare. Vi märker att produktionsvolymen ökar mer eller mindre för varje år. Vi skapar jämnt flera lösningar för varje enskild användare, säger Trond.

Underlättar och aktiverar vardagen

– En väl fungerande protes kommer att bidra till att aktivera och underlätta vardagen och göra det lite mindre komplicerat. Likaså kommer användningen av proteser att bidra till att minska den extra belastningen på den friska sidan.

– Ändå kommer de som tror att en protes kommer att kunna ersätta en nyamputerad arm, uppleva en viss besvikelse. På sikt, när användaren får tillräckligt med information om alternativa proteser och greppförbättringar, blir situationen oftast lite enklare, tillägger han.

Det är viktigt att få fram behoven

– Tillsammans med den nya brukaren försöker vi ta reda på vilka önskemål och behov personen har av sin protes. Undersökningen förenklar arbetet med att hitta bra lösningar. Det är fördelaktigt med en väl fungerande och nära relation till brukaren, säger Trond.

– Vi konsulterar också patienten tidigt i fasen. I takt med att patienten blir mer medveten om sina egna önskemål och behov blir det lättare att skapa optimala produkter och proteser. Ett gott samarbete mellan brukare och ortopedingenjör är en förutsättning för att de proteser vi tillverkar ska fungera så bra som möjligt och inte bara som en tröst, framhåller han.

– Det är också viktigt att vara medveten om vilka möjligheter som kan erbjudas samtidigt som man är öppen för att det finns flera lösningar på behovet. Det är så vi bidrar till att utveckla en optimerad produkt som är anpassad för användaren, säger han.

Det är avgörande att få protesen optimerad

Trond lyfter fram de dagliga utmaningar de möter med handproteser. Att ersätta funktionerna i en hand är för närvarande omöjligt med endast en protes. Likaså är utmaningen också att få till bra lösningar som fungerar bra i användarens vardag.

– Vårt främsta uppdrag är att få resultatet så optimerat och individuellt anpassat som möjligt. Eftersom det inte finns någon protes som kan användas för alla typer av aktiviteter gör vi många olika proteser med specifika funktioner. Proteser med flera funktioner är ofta lite svaga i både konstruktion och styrka för att kunna fungera optimalt, säger han.

Fortsätter idéer

– Jag är själv väldigt lyckligt lottad som har två händer. Därför försöker jag vara medveten om hur jag använder dem. Kunskapen överför jag med fördel till skapandet av nya proteser. Målet är att återskapa samma typ av användningsmönster för hand. Vi tar även med oss erfarenheterna från de olika lösningarna, som görs efter patientens individuella behov. På så sätt behöver vi inte hitta på krut varje gång.

– Vi har också turen att ha skickliga tekniker i teamet som för vidare ingenjörernas smarta idéer. Patienten kommer med utmaningen vad som behövs och görs. Om vi möter användare med behov av något som inte finns så kan vi hitta en bra lösning på det, säger Trond.